Résultats des recherches
Résultats pour "Admin Dashboard "
Filtrer par
Livre de Capitalisation de ProSAR
Cet ouvrage est le fruit d’un travail de capitalisation qui reflète les efforts, l’engagement et la vision partagée par l’ensemble des acteurs du « Projet Sécurité Alimentaire, Nutrition et Renforcement de la Résilience » (GIZ – ProSAR). Le projet fait partie de l’initiative spéciale « Transformation des systèmes agricoles et alimentaires » du Ministère Fédéral Allemand de la Coopération Economique et du Développement (BMZ).
4eme Enquête de suivi de PROSAR à Madagascar (FUS: Follow Up Survey)
Guide Pratique par Système MEAH
Guide_Pratique_MEAH
Guide Pratique par Système MINAE/MPEB
Guide_Pratique_MINAE_MPEB
Guide Pratique par Système MINSANP
Guide_Pratique_MINSANP
Tutoriel MOOC sur la Fortification Alimentaire pour les utilisateurs
Témoignage - Manambondro - Justin Alice
Audio témoignage de Justin Alice à Manambondro
Témoignage - Manambondro - Vania
Audio témoignage de Vania à Manambondro
Témoignage - Manambondro - Voamamy
Audio témoignage de Voamamy à Manambondro
Témoignage - Manambotra-Sud - Albertine
Audio témoignage de Albertine à Manambotra-Sud
Témoignage - Manambotra-Sud - Albertine (2)
Audio témoignage de Albertine (suite) à Manambotra-Sud
Témoignage - Marokibo - Juliette
Audio témoignage de Juliette à Marokibo
Témoignage - Namohora - Sophie
Audio témoignage de Sophie à Namohora
Témoignage - Tsiately - Alimony
Audio témoignage de Alimony à Tsiately
Témoignage - Vangaindrano - Florentine
Audio témoignage de Florentine à Vangaindrano
Témoignage - Vangaindrano - Miraihina
Audio témoignage de Miraihina à Vangaindrano
Témoignage - Vangaindrano - Violine
Audio témoignage de Violine à Vangaindrano
Témoignage - Vohitrambo - Vanomisy
Audio témoignage de Vanomisy à Vohitrambo
Témoignage - Vohitrambo - Vonona
Audio témoignage de Vonona à Vohitrambo
Témoignage - Vondrozo - Armandine
Audio témoignage de Armandine à Vondrozo
Témoignage - Vondrozo - Brigitte
Audio témoignage de Brigitte à Vondrozo
Témoignage - Vondrozo - Frida
Audio témoignage de Frida à Vondrozo
Témoignage - Ampasimalemy - Danone Georginah
Audio témoignage de Danone Georginah à Ampasimalemy
Témoignage - Andoharano - Grecie Alinot
Audio témoignage de Grecie Alinot à Andoharano
Témoignage - Andoharano - Joeline
Audio témoignage de Joeline à Andoharano
Témoignage - Fenombany - Cathicia
Audio témoignage de Cathicia à Fenombany
Témoignage - Fenombany - Razanavao
Audio témoignage de Razanavao à Fenombany
Témoignage - Fonilaza - Aurelie
Audio témoignage de Aurelie à Fonilaza
Témoignage - Fonilaza - Lonezy
Audio témoignage de Lonezy à Fonilaza
Témoignage - Ivandrika - Julienne
Audio témoignage de Julienne à Ivandrika
Témoignage - Ivandrika - Vololonirina
Audio témoignage de Vololonirina à Ivandrika
Témoignage - Ivandrika - Zaravola
Audio témoignage de Zaravola à Ivandrika
Témoignage - Lopary - Forizitiny
Audio témoignage de Forizitiny à Lopary
Témoignage - Lopary - Jean Louis
Audio témoignage de Jean Louis à Lopary
Témoignage - Lopary - Safidy
Audio témoignage de Safidy à Lopary
Témoignage - Mahabe - Antonine
Audio témoignage de Antonine à Mahabe
Témoignage - Mahabe - Helene
Audio témoignage de Helene à Mahabe
Témoignage - Mahabe - Jean Marcelin
Audio témoignage de Jean Marcelin à Mahabe
Témoignage - Mahafasa - Centre Dauphine
Audio témoignage Centre Dauphine à Mahafasa
Témoignage - Manambidala - Baosoavao
Audio témoignage de Baosoavao à Manambidala
Témoignage - Manambidala - Roger
Audio témoignage de Roger à Manambidala
Témoignage - Manambondro - Juliette
Audio témoignage de Juliette à Manambondro
Script des 60 Episodes de la "Radio Soap"
Radio-soap
Résumé des 60 episodes + Episode 1 - Akorinao zay
Radio-soap
Témoignage - Ambodirano - Fetiny
Audio témoignage de Fetiny à Ambodirano
Témoignage - Ambodirano - Justine
Audio témoignage de Justine à Ambodirano
Témoignage - Ambodirano - Theodore
Audio témoignage de Theodore à Ambodirano
Governance Study
GIZ_Nutri_Gov_Study_2020
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Ambodirano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Ambodirano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Ampasimalemy 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Andoharano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Anilobe 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Evato 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Fenoambany 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Fonilaza 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Ivandrika 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Lopary 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Mahabe 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Mahafasa 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Mahavelo 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Manambidala 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Manambondro 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Manambotra-Sud 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Marokibo 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Tsiately 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Vohilava 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Vohitrambo 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Vohitromby 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Urbaine Vangaindrano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Urbaine Vondrozo 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Evaluation afin d’améliorer les pratiques alimentaires des enfants de 6 à 23 mois dans les districts de Farafangana, Vangaindrano et Vondrozo de la région Atsimo Atsinanana
Memoire_Master_Pratiques_Alimentaires
Analyse de la situation nutritionnelle des femmes en âge de procréer – Région Atsimo Atsinanana – Districts de Vangaindrano, Farafangana et Vondrozo
Memoire_Master_Situation_Nutrition_FAP
Approche Participative pour l’amélioration de la sécurité Alimentaire dans la Région du Sud Est
Resume_These_Doctorat
Karaza Hany Azo Karakaray Ame Faritry Atsimo Atsinanana
Livre_Recettes
Curriculum de Formation sur l'Agriculture Sensible à la Nutrition et la Sécurité Alimentaire
Curriculum_ASN
Curriculum de Formation en Nutrition et Sécurité Alimentaire et Nutritionelle des Etudiants de la Faculté de Médecins
Curriculum_SAN
Ndao isika hiresaka momba ny trondro
PADM_LIVRET_EDUCATIF
Étude sur les jardins – Rapport pour le pays Madagascar
Etude_Jardins
Résultat des analyses des sols dans 15 communes de Vangaindrano et de Vondrozo
Resultat_Sols
Stratégie de Changement Social et Comportemental
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Namohora-Iaborano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
ENQUÊTE NATIONALE SUR LES CARENCES EN MICRONUTRIMENTS À MADAGASCAR 2024 – ENCM 2024
Gazety PASAN- Laharana faha 19
Ny GAZETY PASAN na projet d'amélioration de la sécurité alimentaire et de la nutrition (PASAN) na ihany koa "Sehatra'asa hanatsarana ny antoka ara-tsakafo sy ny fanjariantsakafon'ny zaza amam-behivavy (Sahaza) ». Ity tetikasa ity dia entina hiadiana amin’ny tsifanjariantsakafo mitarazoka eto Madagasikara, indrindra eo amin’ny vehivavy sy ny zaza latsaky ny 5 taona, amin’ny alalan’ny fomba fiasa isan-karazany.
FAMPIASANA LAVA-PIRINGA MANARA-PENITRA
Fanazarana ny olona hampiasa kabone madio sy fanazavana ny fomba fanadiovana lava-piringa
Stratégie nationale pour la fortification alimentaire à MAdagascar
Ce document est la Stratégie Nationale de Fortification Alimentaire de Madagascar. Il décrit le processus collaboratif multisectoriel et les synergies requises pour pallier les carences nutritionnelles. Ce plan stratégique, avec son argumentaire d’investissement, vise à développer le capital humain en tirant leçon des expériences passées.
Politique Nationale de Nutrition 2022 - 2030
Ce document détaille la Politique Nationale de Nutrition (PNN) 2022-2030 de Madagascar, exposant les engagements et l'approche systémique pour réduire durablement la malnutrition. Élaborée participativement, elle mobilise les acteurs face à ce fléau, soulignant l'importance de la nutrition pour le capital humain.
La fortification alimentaire à Madagascar
La fortification alimentaire est une des réponses à la malnutrition. Ce document renferme les principes de la fortification alimentaire pour mener les missions tout en oeuvrant dans le secteur multisectoriel.
Projet d'amélioration de la sécurité alimentaire et de la nutrition (PASAN)
Fampahafantarana avy amin'ny tetikasa PASAN (Tetikasa Fanatsarana ny Fiarovana Ara-tsakafo sy ny Sakafo Mahavelona) eto Madagasikara. Ny tetikasa, izay maharitra ny Martsa 2019 ka hatramin'ny Febroary 2024 any amin'ny faritra: Itasy, Vakinakaratra ary Amoron'i Mania. Ny tanjona dia mikendry ny hanatsara ny sakafo mahavelona ny vehivavy sy ny ankizy amin'ny alalan'ny fiaraha-miasa ifanakalozan-kevitra. Fiarahamiasa miaraka ireo ministera maro(ONN,MAEP,MSANP) sy ny sampan-draharaha Japoney irais
Sehatr' asa hanatsaràna ny antoka ara-tsakafo sy ny fanjariantsakafo ho an'ny zaza amam-behivavy
Fampahafantarana manasongadina ny ezaka atao hanatsarana ny fiarovana ara-tsakafo sy ny sakafo mahavelona ny reny sy ny ankizy. Izy io dia manolotra ireo kaominina 20 voafantina handray ny fanampian'ny teti-kasa, ary manantitrantitra ny mason-tsivana fifidianana mifandraika amin'ny toe-baventin'ny sakafo sy ny fisian'ny mpisehatra eo an-toerana. Manasongadina ihany koa ny fiaraha-miasa amin'ireo masoivoho ao amin'ny Firenena Mikambana (FAO, PAM, UNICEF) ho amin'ny fomba fiasa mirindra.
Vaovao SAHAZO- PASAN
Ny tetikasa SAHAZA dia manasongadina ny fankatoavana ireo kaominina kendrena sy ireo kaominina entina anaovana fampitahana ho an'ny tetikasa PASAN. Ity fizarana ity dia mitantara ireo atrikasa iarahamisalahy izay nokarakaraina mba hamakafakana ireo olana mifandraika amin'ny tsy fanjarian-tsakafo ao amin'ireo kaominina ireo. Etsy ankilany, ny tetikasa dia nanao fanadihadiana ifotony mba hanangonana angona, izay hampiasaina hanombanana ny fiantraikan'ny tetikasa. Nisy ihany koa ireo mpilatsaka an
Vaovao SAHAZA- PASAN -4
Ity fampahafantarana ity dia manazava amin'ny antsipiriany ny dingana voalohany amin'ny fomba fiasan'ny tetikasa PASAN, indrindra amin'ny alalan'ny fanasongadinana ny fomba fiasa mandritra ny dingana voalohany.Resahina ao amin'ity fizarana ity koa ny fomba fijeren'ny reny sy ny ray momba ny fahasalamana sy ny fanjariantsakafo. Ankoatr'izay, dia manasongadina ny famolavolana fitaovana fanaraha-maso ny sakafo hoanina eny anivon'ny tokantrano.
Fampinonoana avy hatrany
Fampafantarana ny tombontsoa azo avy amin"ny fanomezana nonon-dreny ny zaza
Sakafon'ny zaza 6-23 volana
Fanentanana ny reny hanome sakafo miovaova sy maroloko ny zaza 6-23 volana. Raha omena sakafo isan-karazany ny zaza dia voaro amin’ny aretina ary mampandroso ny saina sy vatana
TSIFANJARIANTSAKAFO ATY AMIN'NY FARITRA
Fampafahatarana ireo karazana tsifanjariantsakafo misy any atsimo atsinanana
FAHADIOVAN'NY TANANA
Fampafahatarana ny fomba fanasana tananana amin'ny rano madio sy savonY
FAHADIOVAN'NY RANO
Fampafahatarana ny fomba fanasana rano sy ny voka-dratsy azo avy amin'ny tsy fahadiovan'ny ran
FANASAGNY TAGNA AME RANO MADIO IZY AME SAVONY
Fampianarana ny fomba fanasana tanana mba ho antokin'ny fahasalamana
Fanasana tanana amin'ny rano sy savony
Sasana tsara amin'ny rano madio sy savony na lakevo ny tanana. Misy fomba mahomby izay arahina anatin'ny fotoana voafaritra ampiharina rehefa manasa tanana. Manampy manala ny loto rehetra izany.
FOTOAGNY 05 TOKONY HANASAGNY TAGNA
Fampilazana ny fotoana tokona anasana tanana mba hitsinjovana ny fahasalamana.
Plan national d'action multisectorielle pour la nutrition 2022- 2026
Ce rapport poignant met en lumière une réalité alarmante à Madagascar : deux enfants sur cinq sont privés d'un développement optimal. La santé et la nutrition des Malagasy, particulièrement les nourrissons et les femmes, doivent être prioritaires. La malnutrition, touchant 39,8% des enfants de moins de cinq ans, entrave leur développement physique et cognitif. Le sud de l'île est frappé par une insécurité alimentaire aiguë, exacerbée par la sécheresse et la pandémie. La sécurité nutritionnelle
Ireo fotoana 5 tokony hanasana tanana
Ireo fotoana 5 fototra tokony hanasana tanana : rehefa avy mivoaka na mamafa zaza, alohan'ny mikarakara sakafo sy manome sakafo na mampinono ny zaza, alohan'ny misakafo.
Fisotroana rano madio na rano voadio
Ny rano sotroina isan'andro dia tokony mahatratra 1,5 litara. Maro ireo fomba fanadiovana rano ho sotroina mba hialana amin'ny karazana aretina mety hitranga.
Fampiasana fitaovana madio sy misarona ho an'ny fitehirizana sy fampiasana rano
Mila fitandremana ny fahadiovan'ny rano fandrahoana. Kajiana mba hadio tsara ny fitehirizana ny rano. Tsara raha misarona tsara izy ireny na mampiasa fitaovana misy robinet.
Plan national d'action multisectorielle pour la nutrition 2022- 2026
Ce rapport poignant met en lumière une réalité alarmante à Madagascar : deux enfants sur cinq sont privés d'un développement optimal. La santé et la nutrition des Malagasy, particulièrement les nourrissons et les femmes, doivent être prioritaires. La malnutrition, touchant 39,8% des enfants de moins de cinq ans, entrave leur développement physique et cognitif. Le sud de l'île est frappé par une insécurité alimentaire aiguë, exacerbée par la sécheresse et la pandémie. La sécurité nutritionnelle
FISOTROAGNY RANO MADIO NA VITA DIO
fampatsiahyvana fa ts votery madio ny rano rehetra noho izany mila diovina vao sotroana.
Fanasana sakafo alohan'ny hihinana azy
Sasana amin'ny rano sy savony na lakevo ny tanana alohan'ny hihinana. Ary sasana tsara ihany koa ny sakafo alohan'ny hihinana azy mba hisorohana ny aretina.
Fitehirizana sy fikarakarana sakafo
Mety handray loto ny sakafo noho izany tokony hampirimina tsara.Tsy afangaro ny sakafo masaka sy ny manta. Arovana amin'ny toerana misy hafanana ihany koa ny sakafo mba tsy ho mora simba.
FAMPIASAGNY FITAOVAGNY VITA DIO
Fanazarana ny olona hampiasa kabone madio sy fanazavana ny fomba fanadiovana lava-piringa
Fampiasana kabone
Kabone misarona no tsara ampiasaina. Sasana tsara amin'ny rano sy savony ny tanana rehefa avy makany an-kabone.
Sakafo miovaova sy maro loko
Ny sakafo ara-pahasalamana sy lavorary dia misy sakafo 5 amin'ireo karazan-tsakafo 10 hoanina isan'andro ho an'ny olon-dehibe. Ny an'ny zaza kosa dia sakafo 4 amin'ireo karazan-tsakafo 7 no hoanina isan'andro.
Sakafon'ny vehivavy bevohoka sy mampinono
Ny sakafon'ny vehivavy mitondra vohoka sy ny reny mampinono dia tokony ho maro loko sy miovaova ary miotran’ny mahazatra isan’andro. Tokony mihinana sakafo misy fera, otrikaina sy vitamina. Ny asa atao mila lanjalanjaina mba tsy ho reraka loatra. Ny fahadiovana kajiana hatrany.
Arivo andro voalohany
Ny arivo andro voalohan'ny zaza no antoky ny ho aviny. Tokony arahi-maso tsara ny fahasalaman'ny vehivavy bevohoka sy ny zaza. Ankoatra izay, sakafo miovaova sy maro loko no miantoka ny fanjariantsakafo. Manampy hisorohana ny tsifanjariantsakafo mitarazoka ny fanajana io fotoana io.
Fampinonoana ny zaza
Vao teraka dia ampinonoana ny zaza ary tsy afangaro sakafo hafa hatramin’ny faha-enimbolan’ny zaza. Impolo farafakeliny isan’andro no tokony omen’ny reny nono ny zaza hatramin’ny faharoa taonany. Miaro ny reny amin’ny homamiadana ny fampinonoana.
Sakafon'ny zaza manomboka enimbolana
Ny fampidirana sakafo fanampiny ho an'ny zaza dia manomboka rehefa feno enim-bolana izy, tohizana hatrany ny fampinonoana. Ny fanomezana sakafo isan-karazany, sady hajaina tsara ny fitsipi-pahadiovana, no miantoka ny fitomboana ara-dalàna sy ny fahasalaman’ny zaza
Sakafon'ny zaza manomboky ny 6 volagny
Ilaina ny mampinono ny zaza mandrapa 2 taonany ary im-polo faran'ny kely; ampiarahana sakafo: voankazo, légumes. Omena sakafo in-droa raha 6-8 volana, in-telo rehefa 9- 24 volana
FITEHIRIZAGNY SADY FIKARAKARAGNY SAKAFO
Fampahafantarana ny fomba fitehirizana sakafo
Sakafon'ny zaza manomboka ny 6 volana
Ilaina ny mampinono ny zaza mandrapa 2 taonany ary im-polo faran'ny kely; ampiarahana sakafo: voankazo, légumes. Omena sakafo in-droa raha 6-8 volana, in-telo rehefa 9- 24 volana
FANASANA SAKAFO VOADIO ALOHAN'E HINANAGNY ANAZY
Fanentanana amn fanasana ny sakafo voadio alohan'e hinanagny anazy.
FAMPIASAGNY KABONE PROSAR
Fampianarana ny olona hampiasa kabone ara-dalana mba ho fitsijovana ny fahasalamana
Fampinonona zaza tsy misy fangarony alohan'ny 6 volana
Fampahafantarana fa ilaina ny mampinono ny zaza in-polo farany kely na maraina na alina. Ny nono irery ny omena ny zaza mandrapatonga azy 6 volana, mila fenoina ny fampinonona mandrapa 2 taona ilay zaza
Alimentation du nourrisson et du jeune enfant, nutrition de la femme, développement de la petite enfance
La malnutrition durant les 1000 premiers jours cause des dommages irréversibles. Ce manuel fournit un cadre et des orientations sur l’ANJE/NdF/DPE, adapté au contexte malagasy et basé sur la science, pour améliorer les résultats nutritionnels et la qualité des services.
SAKAFO-MIOVAOVA-SADY-MARO-LOKO
Fampilazana ny vokatsoa azo avy aminy ny fihinanana sakafo miovaova loka ary fanentanana.
SAKAFON'NY VIAVY BEVOKY PROSAR
Fampafatarana ny sakafo tokony hoaniny vehivavy rehefa bevohoka
1000 jours (arivo andro voalohany)
Fampahafantarana ny atao hoe arivo andro voalohany, ny tokony fitandremana, fahasalamana reny sy zaza. Io ny miantoka ny fitomboan'ny zaza.
Fotoana 5 fototra hanasana tanana
Ireo fotoana 5 fototra tokony hanasana tanana : rehefa avy mivoaka na mamafa zaza, alohan'ny mikarakara sakafo sy manome sakafo na mampinono ny zaza, alohan'ny misakafo
Tantara Niova Ro
Fanentanana ny olona mba hampiasa rano madio mangotraka ary hanasa tanana matetika amin'ny savony, hihinana sakafo miovaova sy maroloko
Tsara e madio Final
Fanentanana sy Fampianarana fomba fanasana Tanana
Ny sakafon'ny zaza manomboka ny faha enim-bolana
Ny fampidirana sakafo fanampiny ho an'ny zaza dia manomboka rehefa feno enim-bolana izy, tohizana hatrany ny fampinonoana. Ny zaza enim-bolana ka hatramin'ny valo volana dia tokony omena sakafo indroa isan'andro farafakeliny, ary intelo isan'andro kosa aorian'ny faha-valo volany. Ny fanomezana sakafo isan-karazany, sady hajaina tsara ny fitsipi-pahadiovana, no miantoka ny fitomboana ara-dalàna sy ny fahasalaman’ny zaza.
Ny sakafon'ny vehivavy bevohoka sy vehivavy mampinono
Ny sakafon'ny vehivavy mitondra vohoka sy ny reny mampinono dia tokony ho maro loko sy miovaova ary miotran’ny mahazatra isan’andro. Tokony mihinana sakafo misy fera, otrikaina sy vitamina. Ny asa atao mila lanjalanjaina mba tsy ho reraka loatra. Ny fahadiovana kajiana hatrany.
Ny fampinonon-dreny tsy misy fangaro
Vao teraka dia ampinonoan'ny reny ny zaza ary tsy afangaro sakafo hafa hatramin’ny faha-enimbolan’ny zaza. Impolo farafakeliny isan’andro no tokony omen’ny reny nono ny zaza hatramin’ny faharoa taonany. Miaro ny reny amin’ny homamiadana ny fampinonoana.
Fisafoana sy fiterahana amin'ny hopitaly
Toro-hevitra mahakasika ny fanaraha maso ny zaza sy fanentanana ny olona hanatona hopitaly
Ny fisotroana rano madio
Ny rano sotroina isan'andro dia tokony mahatratra 1,5 litara. Maro ireo fomba fanadiovana rano ho sotroina mba hialana amin'ny karazana aretina mety hitranga.
FAMPIASAMBOLA
Toro-hevitra sy fanadiadina natao tamin'ny olona makasika ny fampiasambola
Ny sakafo miovaova sy maro loko
Ny sakafo ara-pahasalamana sy lavorary dia misy sakafo 5 amin'ireo karazan-tsakafo 10 hoanina isan'andro ho an'ny olon-dehibe. Ny an'ny zaza kosa dia sakafo 4 amin'ireo karazan-tsakafo 7 no hoanina isan'andro.
Sakafon'ny vehivavy bevohoka
Fampafantarana ny sakafon'ny vehivavy bevohoka
Ny arivo andro voalohan'ny zaza
Ny arivo andro voalohan'ny zaza no antoky ny ho aviny. Tokony arahi-maso tsara ny fahasalaman'ny vehivavy bevohoka sy ny zaza. Ankoatra izay, sakafo miovaova sy maroloko no miantoka ny fanjariantsakafo. Manampy hisorohana ny tsifanjariantsakafo mitarazoka ny fanajana io fotoana io.
FITANTANAMBOLA
Fanazavana ny tombontsoa azo avy aminy ny fitantanambola
Ny fahadiovan'ny fitehirizana rano
Mila fitandremana ny fahadiovan'ny rano fandrahoana. Kajiana mba hadio tsara ny fitehirizana ny rano. Tsara raha misarona tsara izy ireny na mampiasa fitaovana misy robinet.
FANDRAFETANA TETIBOLA
Fanentanana ny vahoaka hanatanteraka ny tetibola, mba ahafahany mivoatra aminy fiainana..
Ny fanasana tanana amin'ny savony sy rano
Sasana tsara amin'ny rano madio sy savony na lakevo ny tanana. Misy fomba mahomby izay arahina ao anatin'ny fotoana voafaritra, ampiharina rehefa manasa tanana. Manampy manala ny loto rehetra izany.
Ny fampiasana kabone
Ny fampiasana kabone misarona dia isan'ny antoky ny fahasalamana. Misoroka ny fiparitahan'ny loto sy ny lalitra izay mety hipetaka amin'ny sakafo ka miteraka aretina. Kajiana hatrany ny fahadioavana ka tokony hanasa tanana amin'ny savony rehefa avy manao maloto.
TAHIRY
Fampatsiahivana ny tobomtsoa amniny fanaovana tahiry, Hitsinjovana ny vody andro merika.
Assessing Farmers’ Diverse Preferences and Expectations for Tailoring Food and Nutrition Security Interventions in Southeastern Madagascar
Severe food and nutrition insecurity persists in Madagascar. The Atsimo Atsinanana region is among the most affected areas due to elevated poverty rates and low levels of resilience to frequent shocks. Implementing food and nutrition security (FNS) interventions could help to improve this situation, but to be effective and sustainable, intervention packages must fit the local context
Fampinonoana tsy misy fangaraony
Fanentanana ho an’ny vehivavy rehetra mba hanome nonon-dreny irery ihany ho an’ny zaza hatramin’ny feno 6 volana. Ity fomba ity dia manome fiarovana amin’ny aretina, manampy amin’ny fitomboana ara-pahasalamana ary mampihena ny fahafatesan’ny zaza. Ankoatra izany, manome tombontsoa ho an’ny reny ihany koa, toy ny fanatsarana ny fifandraisana amin’ny zaza.
Drivers of food and nutrition security during the lean period in southeastern Madagascar
In southeastern Madagascar, severe food insecurity is driven by poverty and climate shocks. A lean-season survey of 413 households found that market participation and non-farm cash income, not on-farm diversity, improve household food security. Livestock and maternal education also contribute. Women's dietary diversity was associated only with market participation. Findings suggest developing food markets and income generation opportunities are crucial, as secure households rely on cash to buy
Enquête de Base Nutrition Madagascar ProSAR
L'initiative allemande ONE WORLD (SEWOH) soutient l'objectif du G7 et l'ODD 2 en luttant contre la faim et la malnutrition. À Madagascar, le projet ProSAR (GIZ) améliore la sécurité alimentaire et nutritionnelle des femmes et des enfants. Une enquête est menée pour évaluer l'efficacité des interventions, en mesurant la diversité alimentaire (IDDS/MDD) chez les couples mère/enfant (6-23 mois). Les données serviront de base de référence pour évaluer l'impact du projet à mettre en place.
Identifying nutrition‑sensitive development options in Madagascar through a positive deviance approach
To combat food insecurity in southeastern Madagascar, a Positive Deviance approach identified successful smallholder households. Researchers evaluated 413 households on four food and nutrition security (FNS) aspects, pinpointing practices of "positive deviants" through surveys and interviews. Key practices included agricultural innovation like new cash crops, nutrition-sensitive market behaviors, reliance on off-farm activities, and certain ethno-cultural factors. These locally derived solution
Sokajy folon'ny sakafo
"Mihinana sakafo miovaova sy maroloko, dimy amin'ireo sokajy folo farafahakeliny" Ireo sokajy sakafo 10 dia manondro ny sokajy sakafo fototra ilain’ny vatana amin’ny maha-zava-dehibe ho an’ny fahasalamana sy ny fitomboana ara-dalàna.
Intervention options for small-scale family poultry development in south-eastern Madagascar: an expert survey
The diets of resource-poor farmers in the Atsimo Atsinanana (AA) region of south-eastern Madagascar have limited diversity and are low in animal protein. Although poultry farming is widespread, productivity is low, and consumption of eggs is uncommon. To enable effective development interventions targeting poultry value chains, this study pursues two goals: to describe current challenges in small-scale poultry rearing and egg consumption in AA, and to explore viable options for promoting poultr
L'économie politique de la fortification alimentaire à Madagascar
Madagascar, confronté à une malnutrition élevée, bénéficierait d'une fortification alimentaire accrue. Des défis majeurs entravent cette expansion : dépendance aux importations, chaînes de valeur fragmentées, pauvreté limitant l'augmentation des coûts et problèmes de gouvernance (corruption, instabilité politique) freinant l'engagement. Malgré cela, des progrès sont possibles via une étude sur les micronutriments prévue en 2024, l'investissement dans un laboratoire accrédité, un financement dur
Spillover effects of food and nutrition security interventions on non-treated population: Evidence from Madagascar
Benefits from development interventions may extend beyond their direct target group. This article evaluates both direct and spillover effects of multisectoral food and nutrition security interventions targeting rural smallholder women in Madagascar. The study uses cross-sectional data obtained from 715 rural women of reproductive age (15–49 years) with at least one child aged between 6 and 23 months who were selected from three different treatment groups.
L'économie politique de la fortification alimentaire à Madagascar
Madagascar, confronté à une malnutrition élevée, bénéficierait d'une fortification alimentaire accrue. Des défis majeurs entravent cette expansion : dépendance aux importations, chaînes de valeur fragmentées, pauvreté limitant l'augmentation des coûts et problèmes de gouvernance (corruption, instabilité politique) freinant l'engagement. Malgré cela, des progrès sont possibles via une étude sur les micronutriments prévue en 2024, l'investissement dans un laboratoire accrédité, un financement dur
Arivo andro voalohan'ny zaza
Fanentanana ny reny hanaja sy hanatsara anio 1000 andro io hiadivana amin'ny tsifanjariantsakafo.Marihana fa ny arivo andro voalohany" dia vanim-potoana manan-danja lehibe eo amin’ny fiainan’ny zaza, izay miainga hatramin’ny fiantombohan’ny fitondrana vohoka (andro voalohany) hatramin'ny faha-2 taona .Izany hoe manomboka amin'ny andro niterahana azy ao an-kibo ka hatramin'ny feno 2 taona ilay zaza
Strong seasonality in diets and alarming levels of food insecurity and child malnutrition in south-eastern Madagascar
Rural areas of Madagascar face severe, seasonally varying food insecurity. A study in Farafangana District found high child malnutrition (57% stunting, 17% wasting), peaking pre-harvest. Diets worsen with rice substituted by local alternatives. This calls for long-term agricultural strategies for self-sufficiency and immediate humanitarian aid for acute malnutrition, especially during lean periods.
FIVELARANA SY FAMPIROBOROBOANA NY VEHIVAVY
Fanentanana ny vehivavy mba hanana toe-tsaina te hivelatra eo amnin'ny fiainana mba tsy hiantehatra amnin'ny lehilahy intsony.
FIHINANANA SIRA MISY IODA
Fampahafantarana ny vokatsoa azo avy amin'ny fihinanana sira misy ioda.
Fotoana 5 fototra hanasana tanana
Ireo fotoana 5 fototra tokony hanasana tanana : rehefa avy mivoaka na mamafa zaza, alohan'ny mikarakara sakafo sy manome sakafo na mampinono ny zaza, alohan'ny misakafo
FAHADIOVAN'NY SAKAFO
Fampianarana ny fomba fanasana fitoavan-tsakafo entina handrahona sakafo
SUPPORT TECHNIQUE AU MINISTÈRE DE LA SANTÉ ET L’OFFICE NATIONAL DE LA NUTRITION POUR LA COLLECTE DE DONNÉES ISSUE D’UNE ENQUÊTE NUTRITIONNELLE ET DE SÉCURITÉ ALIMENTAIRE PONCTUELLE DANS LE DISTRICT DE VOHEMAR
Chaque année, le Gouvernement malgache, en collaboration avec l'Office National de Nutrition et le Ministère de la Santé Publique, a réalisé une enquête sur la nutrition et la sécurité alimentaire en utilisant la méthodologie SMART dans les zones d'urgence (Grand Sud et Sud-Est), avec le soutien technique et financier de l'UNICEF et d'autres partenaires. En 2024, de graves inondations causées par de fortes pluies et le passage du cyclone tropical GAMANE à la fin du mois de mars ont provoqu
ENQUETE D’EVALUATION DU PROJET PARN 2023
Suivant le manuel d’exécution du projet PARN et son plan de suivi et évaluation, en l’absence d’une enquête nationale de type EDS ou MICS, il est prévu de mener une enquête d’évaluation du projet depuis 2020 afin d'assurer la disponibilité des données pour le suivi des progrès des indicateurs de développement du projet. Les résultats de l’enquête pourront également servir de base d’analyse de la situation nutritionnelle à Madagascar. L’enquête d’évaluation de la performance du projet PARN
Ny famokarana mitodika amin'ny sakafo
Formation sur ny famokarana mitodika amin'ny sakafo
Hygiène et Nutrition
Hygiène et Nutrition illustrés à travers les bonnes pratiques
Ny famokarana mitodika amin'ny sakafo
Formation sur Ny famokarana mitodika amin'ny ara-tsakafo
Sel Iodé et Fluoré
Formation sur la sensibilisation du Sel Iodé et Fluoré
Karazana sakafo azo karakaraina ho an'ny zaza
Types d'aliments, de transformation, hygiène pour les enfants de 6 à 8 mois, 9 à 11 mois, 12 à 24 mois
Karaza Hany Azo Karakaray Ame Faritry Atsimo Atsinanana
Livre_Recettes
Curriculum de Formation sur l'Agriculture Sensible à la Nutrition et la Sécurité Alimentaire
Curriculum_ASN
Livre de Capitalisation de ProSAR
Cet ouvrage est le fruit d’un travail de capitalisation qui reflète les efforts, l’engagement et la vision partagée par l’ensemble des acteurs du « Projet Sécurité Alimentaire, Nutrition et Renforcement de la Résilience » (GIZ – ProSAR). Le projet fait partie de l’initiative spéciale « Transformation des systèmes agricoles et alimentaires » du Ministère Fédéral Allemand de la Coopération Economique et du Développement (BMZ).
4eme Enquête de suivi de PROSAR à Madagascar (FUS: Follow Up Survey)
Guide Pratique par Système MEAH
Guide_Pratique_MEAH
Guide Pratique par Système MINAE/MPEB
Guide_Pratique_MINAE_MPEB
Guide Pratique par Système MINSANP
Guide_Pratique_MINSANP
Script des 60 Episodes de la "Radio Soap"
Radio-soap
Governance Study
GIZ_Nutri_Gov_Study_2020
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Ambodirano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Ambodirano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Ampasimalemy 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Andoharano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Anilobe 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Evato 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Fenoambany 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Fonilaza 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Ivandrika 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Mahabe 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Mahafasa 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Mahavelo 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Manambidala 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Manambondro 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Manambotra-Sud 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Marokibo 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Tsiately 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Vohilava 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Vohitrambo 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Vohitromby 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Urbaine Vangaindrano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Urbaine Vondrozo 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Evaluation afin d’améliorer les pratiques alimentaires des enfants de 6 à 23 mois dans les districts de Farafangana, Vangaindrano et Vondrozo de la région Atsimo Atsinanana
Memoire_Master_Pratiques_Alimentaires
Analyse de la situation nutritionnelle des femmes en âge de procréer – Région Atsimo Atsinanana – Districts de Vangaindrano, Farafangana et Vondrozo
Memoire_Master_Situation_Nutrition_FAP
Approche Participative pour l’amélioration de la sécurité Alimentaire dans la Région du Sud Est
Resume_These_Doctorat
Karaza Hany Azo Karakaray Ame Faritry Atsimo Atsinanana
Livre_Recettes
Curriculum de Formation sur l'Agriculture Sensible à la Nutrition et la Sécurité Alimentaire
Curriculum_ASN
Curriculum de Formation en Nutrition et Sécurité Alimentaire et Nutritionelle des Etudiants de la Faculté de Médecins
Curriculum_SAN
Ndao isika hiresaka momba ny trondro
PADM_LIVRET_EDUCATIF
Étude sur les jardins – Rapport pour le pays Madagascar
Etude_Jardins
Résultat des analyses des sols dans 15 communes de Vangaindrano et de Vondrozo
Resultat_Sols
Stratégie de Changement Social et Comportemental
Plan Communautaire Participatif (PCP) de la Commune Rurale Namohora-Iaborano 2021
Plan de développement communal visant à atteindre l'autosuffisance alimentaire et améliorer la situation nutritionnelle face au changement climatique et à la sécheresse. Inclut un diagnostic socio-économique et une planification d'actions (agriculture, santé, eau).
Gazety PASAN- Laharana faha 19
Ny GAZETY PASAN na projet d'amélioration de la sécurité alimentaire et de la nutrition (PASAN) na ihany koa "Sehatra'asa hanatsarana ny antoka ara-tsakafo sy ny fanjariantsakafon'ny zaza amam-behivavy (Sahaza) ». Ity tetikasa ity dia entina hiadiana amin’ny tsifanjariantsakafo mitarazoka eto Madagasikara, indrindra eo amin’ny vehivavy sy ny zaza latsaky ny 5 taona, amin’ny alalan’ny fomba fiasa isan-karazany.
Stratégie nationale pour la fortification alimentaire à MAdagascar
Ce document est la Stratégie Nationale de Fortification Alimentaire de Madagascar. Il décrit le processus collaboratif multisectoriel et les synergies requises pour pallier les carences nutritionnelles. Ce plan stratégique, avec son argumentaire d’investissement, vise à développer le capital humain en tirant leçon des expériences passées.
Politique Nationale de Nutrition 2022 - 2030
Ce document détaille la Politique Nationale de Nutrition (PNN) 2022-2030 de Madagascar, exposant les engagements et l'approche systémique pour réduire durablement la malnutrition. Élaborée participativement, elle mobilise les acteurs face à ce fléau, soulignant l'importance de la nutrition pour le capital humain.
La fortification alimentaire à Madagascar
La fortification alimentaire est une des réponses à la malnutrition. Ce document renferme les principes de la fortification alimentaire pour mener les missions tout en oeuvrant dans le secteur multisectoriel.
Projet d'amélioration de la sécurité alimentaire et de la nutrition (PASAN)
Fampahafantarana avy amin'ny tetikasa PASAN (Tetikasa Fanatsarana ny Fiarovana Ara-tsakafo sy ny Sakafo Mahavelona) eto Madagasikara. Ny tetikasa, izay maharitra ny Martsa 2019 ka hatramin'ny Febroary 2024 any amin'ny faritra: Itasy, Vakinakaratra ary Amoron'i Mania. Ny tanjona dia mikendry ny hanatsara ny sakafo mahavelona ny vehivavy sy ny ankizy amin'ny alalan'ny fiaraha-miasa ifanakalozan-kevitra. Fiarahamiasa miaraka ireo ministera maro(ONN,MAEP,MSANP) sy ny sampan-draharaha Japoney irais
Sehatr' asa hanatsaràna ny antoka ara-tsakafo sy ny fanjariantsakafo ho an'ny zaza amam-behivavy
Fampahafantarana manasongadina ny ezaka atao hanatsarana ny fiarovana ara-tsakafo sy ny sakafo mahavelona ny reny sy ny ankizy. Izy io dia manolotra ireo kaominina 20 voafantina handray ny fanampian'ny teti-kasa, ary manantitrantitra ny mason-tsivana fifidianana mifandraika amin'ny toe-baventin'ny sakafo sy ny fisian'ny mpisehatra eo an-toerana. Manasongadina ihany koa ny fiaraha-miasa amin'ireo masoivoho ao amin'ny Firenena Mikambana (FAO, PAM, UNICEF) ho amin'ny fomba fiasa mirindra.
Vaovao SAHAZO- PASAN
Ny tetikasa SAHAZA dia manasongadina ny fankatoavana ireo kaominina kendrena sy ireo kaominina entina anaovana fampitahana ho an'ny tetikasa PASAN. Ity fizarana ity dia mitantara ireo atrikasa iarahamisalahy izay nokarakaraina mba hamakafakana ireo olana mifandraika amin'ny tsy fanjarian-tsakafo ao amin'ireo kaominina ireo. Etsy ankilany, ny tetikasa dia nanao fanadihadiana ifotony mba hanangonana angona, izay hampiasaina hanombanana ny fiantraikan'ny tetikasa. Nisy ihany koa ireo mpilatsaka an
Vaovao SAHAZA- PASAN -4
Ity fampahafantarana ity dia manazava amin'ny antsipiriany ny dingana voalohany amin'ny fomba fiasan'ny tetikasa PASAN, indrindra amin'ny alalan'ny fanasongadinana ny fomba fiasa mandritra ny dingana voalohany.Resahina ao amin'ity fizarana ity koa ny fomba fijeren'ny reny sy ny ray momba ny fahasalamana sy ny fanjariantsakafo. Ankoatr'izay, dia manasongadina ny famolavolana fitaovana fanaraha-maso ny sakafo hoanina eny anivon'ny tokantrano.
Plan national d'action multisectorielle pour la nutrition 2022- 2026
Ce rapport poignant met en lumière une réalité alarmante à Madagascar : deux enfants sur cinq sont privés d'un développement optimal. La santé et la nutrition des Malagasy, particulièrement les nourrissons et les femmes, doivent être prioritaires. La malnutrition, touchant 39,8% des enfants de moins de cinq ans, entrave leur développement physique et cognitif. Le sud de l'île est frappé par une insécurité alimentaire aiguë, exacerbée par la sécheresse et la pandémie. La sécurité nutritionnelle
Plan national d'action multisectorielle pour la nutrition 2022- 2026
Ce rapport poignant met en lumière une réalité alarmante à Madagascar : deux enfants sur cinq sont privés d'un développement optimal. La santé et la nutrition des Malagasy, particulièrement les nourrissons et les femmes, doivent être prioritaires. La malnutrition, touchant 39,8% des enfants de moins de cinq ans, entrave leur développement physique et cognitif. Le sud de l'île est frappé par une insécurité alimentaire aiguë, exacerbée par la sécheresse et la pandémie. La sécurité nutritionnelle
Alimentation du nourrisson et du jeune enfant, nutrition de la femme, développement de la petite enfance
La malnutrition durant les 1000 premiers jours cause des dommages irréversibles. Ce manuel fournit un cadre et des orientations sur l’ANJE/NdF/DPE, adapté au contexte malagasy et basé sur la science, pour améliorer les résultats nutritionnels et la qualité des services.
Assessing Farmers’ Diverse Preferences and Expectations for Tailoring Food and Nutrition Security Interventions in Southeastern Madagascar
Severe food and nutrition insecurity persists in Madagascar. The Atsimo Atsinanana region is among the most affected areas due to elevated poverty rates and low levels of resilience to frequent shocks. Implementing food and nutrition security (FNS) interventions could help to improve this situation, but to be effective and sustainable, intervention packages must fit the local context
Drivers of food and nutrition security during the lean period in southeastern Madagascar
In southeastern Madagascar, severe food insecurity is driven by poverty and climate shocks. A lean-season survey of 413 households found that market participation and non-farm cash income, not on-farm diversity, improve household food security. Livestock and maternal education also contribute. Women's dietary diversity was associated only with market participation. Findings suggest developing food markets and income generation opportunities are crucial, as secure households rely on cash to buy
Enquête de Base Nutrition Madagascar ProSAR
L'initiative allemande ONE WORLD (SEWOH) soutient l'objectif du G7 et l'ODD 2 en luttant contre la faim et la malnutrition. À Madagascar, le projet ProSAR (GIZ) améliore la sécurité alimentaire et nutritionnelle des femmes et des enfants. Une enquête est menée pour évaluer l'efficacité des interventions, en mesurant la diversité alimentaire (IDDS/MDD) chez les couples mère/enfant (6-23 mois). Les données serviront de base de référence pour évaluer l'impact du projet à mettre en place.
Identifying nutrition‑sensitive development options in Madagascar through a positive deviance approach
To combat food insecurity in southeastern Madagascar, a Positive Deviance approach identified successful smallholder households. Researchers evaluated 413 households on four food and nutrition security (FNS) aspects, pinpointing practices of "positive deviants" through surveys and interviews. Key practices included agricultural innovation like new cash crops, nutrition-sensitive market behaviors, reliance on off-farm activities, and certain ethno-cultural factors. These locally derived solution
Intervention options for small-scale family poultry development in south-eastern Madagascar: an expert survey
The diets of resource-poor farmers in the Atsimo Atsinanana (AA) region of south-eastern Madagascar have limited diversity and are low in animal protein. Although poultry farming is widespread, productivity is low, and consumption of eggs is uncommon. To enable effective development interventions targeting poultry value chains, this study pursues two goals: to describe current challenges in small-scale poultry rearing and egg consumption in AA, and to explore viable options for promoting poultr
L'économie politique de la fortification alimentaire à Madagascar
Madagascar, confronté à une malnutrition élevée, bénéficierait d'une fortification alimentaire accrue. Des défis majeurs entravent cette expansion : dépendance aux importations, chaînes de valeur fragmentées, pauvreté limitant l'augmentation des coûts et problèmes de gouvernance (corruption, instabilité politique) freinant l'engagement. Malgré cela, des progrès sont possibles via une étude sur les micronutriments prévue en 2024, l'investissement dans un laboratoire accrédité, un financement dur
Spillover effects of food and nutrition security interventions on non-treated population: Evidence from Madagascar
Benefits from development interventions may extend beyond their direct target group. This article evaluates both direct and spillover effects of multisectoral food and nutrition security interventions targeting rural smallholder women in Madagascar. The study uses cross-sectional data obtained from 715 rural women of reproductive age (15–49 years) with at least one child aged between 6 and 23 months who were selected from three different treatment groups.
L'économie politique de la fortification alimentaire à Madagascar
Madagascar, confronté à une malnutrition élevée, bénéficierait d'une fortification alimentaire accrue. Des défis majeurs entravent cette expansion : dépendance aux importations, chaînes de valeur fragmentées, pauvreté limitant l'augmentation des coûts et problèmes de gouvernance (corruption, instabilité politique) freinant l'engagement. Malgré cela, des progrès sont possibles via une étude sur les micronutriments prévue en 2024, l'investissement dans un laboratoire accrédité, un financement dur
Strong seasonality in diets and alarming levels of food insecurity and child malnutrition in south-eastern Madagascar
Rural areas of Madagascar face severe, seasonally varying food insecurity. A study in Farafangana District found high child malnutrition (57% stunting, 17% wasting), peaking pre-harvest. Diets worsen with rice substituted by local alternatives. This calls for long-term agricultural strategies for self-sufficiency and immediate humanitarian aid for acute malnutrition, especially during lean periods.
SUPPORT TECHNIQUE AU MINISTÈRE DE LA SANTÉ ET L’OFFICE NATIONAL DE LA NUTRITION POUR LA COLLECTE DE DONNÉES ISSUE D’UNE ENQUÊTE NUTRITIONNELLE ET DE SÉCURITÉ ALIMENTAIRE PONCTUELLE DANS LE DISTRICT DE VOHEMAR
Chaque année, le Gouvernement malgache, en collaboration avec l'Office National de Nutrition et le Ministère de la Santé Publique, a réalisé une enquête sur la nutrition et la sécurité alimentaire en utilisant la méthodologie SMART dans les zones d'urgence (Grand Sud et Sud-Est), avec le soutien technique et financier de l'UNICEF et d'autres partenaires. En 2024, de graves inondations causées par de fortes pluies et le passage du cyclone tropical GAMANE à la fin du mois de mars ont provoqu
ENQUETE D’EVALUATION DU PROJET PARN 2023
Suivant le manuel d’exécution du projet PARN et son plan de suivi et évaluation, en l’absence d’une enquête nationale de type EDS ou MICS, il est prévu de mener une enquête d’évaluation du projet depuis 2020 afin d'assurer la disponibilité des données pour le suivi des progrès des indicateurs de développement du projet. Les résultats de l’enquête pourront également servir de base d’analyse de la situation nutritionnelle à Madagascar. L’enquête d’évaluation de la performance du projet PARN
Karaza Hany Azo Karakaray Ame Faritry Atsimo Atsinanana
Livre_Recettes
Curriculum de Formation sur l'Agriculture Sensible à la Nutrition et la Sécurité Alimentaire
Curriculum_ASN
Témoignage - Lopary - Safidy
Audio témoignage de Safidy à Lopary
Ny famokarana mitodika amin'ny sakafo
Formation sur ny famokarana mitodika amin'ny sakafo
Hygiène et Nutrition
Hygiène et Nutrition illustrés à travers les bonnes pratiques
Ny famokarana mitodika amin'ny sakafo
Formation sur Ny famokarana mitodika amin'ny ara-tsakafo
Sel Iodé et Fluoré
Formation sur la sensibilisation du Sel Iodé et Fluoré
Karazana sakafo azo karakaraina ho an'ny zaza
Types d'aliments, de transformation, hygiène pour les enfants de 6 à 8 mois, 9 à 11 mois, 12 à 24 mois
FAMPIASAGNY FITAOVAGNY VITA DIO
Fanazarana ny olona hampiasa kabone madio sy fanazavana ny fomba fanadiovana lava-piringa
Ny sakafon'ny zaza manomboka ny faha enim-bolana
Ny fampidirana sakafo fanampiny ho an'ny zaza dia manomboka rehefa feno enim-bolana izy, tohizana hatrany ny fampinonoana. Ny zaza enim-bolana ka hatramin'ny valo volana dia tokony omena sakafo indroa isan'andro farafakeliny, ary intelo isan'andro kosa aorian'ny faha-valo volany. Ny fanomezana sakafo isan-karazany, sady hajaina tsara ny fitsipi-pahadiovana, no miantoka ny fitomboana ara-dalàna sy ny fahasalaman’ny zaza.
Ny sakafon'ny vehivavy bevohoka sy vehivavy mampinono
Ny sakafon'ny vehivavy mitondra vohoka sy ny reny mampinono dia tokony ho maro loko sy miovaova ary miotran’ny mahazatra isan’andro. Tokony mihinana sakafo misy fera, otrikaina sy vitamina. Ny asa atao mila lanjalanjaina mba tsy ho reraka loatra. Ny fahadiovana kajiana hatrany.
Ny fampinonon-dreny tsy misy fangaro
Vao teraka dia ampinonoan'ny reny ny zaza ary tsy afangaro sakafo hafa hatramin’ny faha-enimbolan’ny zaza. Impolo farafakeliny isan’andro no tokony omen’ny reny nono ny zaza hatramin’ny faharoa taonany. Miaro ny reny amin’ny homamiadana ny fampinonoana.
Ny fisotroana rano madio
Ny rano sotroina isan'andro dia tokony mahatratra 1,5 litara. Maro ireo fomba fanadiovana rano ho sotroina mba hialana amin'ny karazana aretina mety hitranga.
Ny sakafo miovaova sy maro loko
Ny sakafo ara-pahasalamana sy lavorary dia misy sakafo 5 amin'ireo karazan-tsakafo 10 hoanina isan'andro ho an'ny olon-dehibe. Ny an'ny zaza kosa dia sakafo 4 amin'ireo karazan-tsakafo 7 no hoanina isan'andro.
Ny arivo andro voalohan'ny zaza
Ny arivo andro voalohan'ny zaza no antoky ny ho aviny. Tokony arahi-maso tsara ny fahasalaman'ny vehivavy bevohoka sy ny zaza. Ankoatra izay, sakafo miovaova sy maroloko no miantoka ny fanjariantsakafo. Manampy hisorohana ny tsifanjariantsakafo mitarazoka ny fanajana io fotoana io.
Ny fahadiovan'ny fitehirizana rano
Mila fitandremana ny fahadiovan'ny rano fandrahoana. Kajiana mba hadio tsara ny fitehirizana ny rano. Tsara raha misarona tsara izy ireny na mampiasa fitaovana misy robinet.
Ny fanasana tanana amin'ny savony sy rano
Sasana tsara amin'ny rano madio sy savony na lakevo ny tanana. Misy fomba mahomby izay arahina ao anatin'ny fotoana voafaritra, ampiharina rehefa manasa tanana. Manampy manala ny loto rehetra izany.
Ny fampiasana kabone
Ny fampiasana kabone misarona dia isan'ny antoky ny fahasalamana. Misoroka ny fiparitahan'ny loto sy ny lalitra izay mety hipetaka amin'ny sakafo ka miteraka aretina. Kajiana hatrany ny fahadioavana ka tokony hanasa tanana amin'ny savony rehefa avy manao maloto.
Fotoana 5 fototra hanasana tanana
Ireo fotoana 5 fototra tokony hanasana tanana : rehefa avy mivoaka na mamafa zaza, alohan'ny mikarakara sakafo sy manome sakafo na mampinono ny zaza, alohan'ny misakafo
Témoignage - Manambondro - Justin Alice
Audio témoignage de Justin Alice à Manambondro
Témoignage - Manambondro - Vania
Audio témoignage de Vania à Manambondro
Témoignage - Manambondro - Voamamy
Audio témoignage de Voamamy à Manambondro
Témoignage - Manambotra-Sud - Albertine
Audio témoignage de Albertine à Manambotra-Sud
Témoignage - Manambotra-Sud - Albertine (2)
Audio témoignage de Albertine (suite) à Manambotra-Sud
Témoignage - Marokibo - Juliette
Audio témoignage de Juliette à Marokibo
Témoignage - Namohora - Sophie
Audio témoignage de Sophie à Namohora
Témoignage - Tsiately - Alimony
Audio témoignage de Alimony à Tsiately
Témoignage - Vangaindrano - Florentine
Audio témoignage de Florentine à Vangaindrano
Témoignage - Vangaindrano - Miraihina
Audio témoignage de Miraihina à Vangaindrano
Témoignage - Vangaindrano - Violine
Audio témoignage de Violine à Vangaindrano
Témoignage - Vohitrambo - Vanomisy
Audio témoignage de Vanomisy à Vohitrambo
Témoignage - Vohitrambo - Vonona
Audio témoignage de Vonona à Vohitrambo
Témoignage - Vondrozo - Armandine
Audio témoignage de Armandine à Vondrozo
Témoignage - Vondrozo - Brigitte
Audio témoignage de Brigitte à Vondrozo
Témoignage - Vondrozo - Frida
Audio témoignage de Frida à Vondrozo
Témoignage - Ampasimalemy - Danone Georginah
Audio témoignage de Danone Georginah à Ampasimalemy
Témoignage - Andoharano - Grecie Alinot
Audio témoignage de Grecie Alinot à Andoharano
Témoignage - Andoharano - Joeline
Audio témoignage de Joeline à Andoharano
Témoignage - Fenombany - Cathicia
Audio témoignage de Cathicia à Fenombany
Témoignage - Fenombany - Razanavao
Audio témoignage de Razanavao à Fenombany
Témoignage - Fonilaza - Aurelie
Audio témoignage de Aurelie à Fonilaza
Témoignage - Fonilaza - Lonezy
Audio témoignage de Lonezy à Fonilaza
Témoignage - Ivandrika - Julienne
Audio témoignage de Julienne à Ivandrika
Témoignage - Ivandrika - Vololonirina
Audio témoignage de Vololonirina à Ivandrika
Témoignage - Ivandrika - Zaravola
Audio témoignage de Zaravola à Ivandrika
Témoignage - Lopary - Forizitiny
Audio témoignage de Forizitiny à Lopary
Témoignage - Lopary - Jean Louis
Audio témoignage de Jean Louis à Lopary
Témoignage - Mahabe - Antonine
Audio témoignage de Antonine à Mahabe
Témoignage - Mahabe - Helene
Audio témoignage de Helene à Mahabe
Témoignage - Mahabe - Jean Marcelin
Audio témoignage de Jean Marcelin à Mahabe
Témoignage - Mahafasa - Centre Dauphine
Audio témoignage Centre Dauphine à Mahafasa
Témoignage - Manambidala - Baosoavao
Audio témoignage de Baosoavao à Manambidala
Témoignage - Manambidala - Roger
Audio témoignage de Roger à Manambidala
Témoignage - Manambondro - Juliette
Audio témoignage de Juliette à Manambondro
Résumé des 60 episodes + Episode 1 - Akorinao zay
Radio-soap
Témoignage - Ambodirano - Fetiny
Audio témoignage de Fetiny à Ambodirano
Témoignage - Ambodirano - Justine
Audio témoignage de Justine à Ambodirano
Témoignage - Ambodirano - Theodore
Audio témoignage de Theodore à Ambodirano
FAMPIASANA LAVA-PIRINGA MANARA-PENITRA
Fanazarana ny olona hampiasa kabone madio sy fanazavana ny fomba fanadiovana lava-piringa
Fampinonoana avy hatrany
Fampafantarana ny tombontsoa azo avy amin"ny fanomezana nonon-dreny ny zaza
Sakafon'ny zaza 6-23 volana
Fanentanana ny reny hanome sakafo miovaova sy maroloko ny zaza 6-23 volana. Raha omena sakafo isan-karazany ny zaza dia voaro amin’ny aretina ary mampandroso ny saina sy vatana
TSIFANJARIANTSAKAFO ATY AMIN'NY FARITRA
Fampafahatarana ireo karazana tsifanjariantsakafo misy any atsimo atsinanana
FAHADIOVAN'NY TANANA
Fampafahatarana ny fomba fanasana tananana amin'ny rano madio sy savonY
FAHADIOVAN'NY RANO
Fampafahatarana ny fomba fanasana rano sy ny voka-dratsy azo avy amin'ny tsy fahadiovan'ny ran
FANASAGNY TAGNA AME RANO MADIO IZY AME SAVONY
Fampianarana ny fomba fanasana tanana mba ho antokin'ny fahasalamana
Fanasana tanana amin'ny rano sy savony
Sasana tsara amin'ny rano madio sy savony na lakevo ny tanana. Misy fomba mahomby izay arahina anatin'ny fotoana voafaritra ampiharina rehefa manasa tanana. Manampy manala ny loto rehetra izany.
FOTOAGNY 05 TOKONY HANASAGNY TAGNA
Fampilazana ny fotoana tokona anasana tanana mba hitsinjovana ny fahasalamana.
Ireo fotoana 5 tokony hanasana tanana
Ireo fotoana 5 fototra tokony hanasana tanana : rehefa avy mivoaka na mamafa zaza, alohan'ny mikarakara sakafo sy manome sakafo na mampinono ny zaza, alohan'ny misakafo.
Fisotroana rano madio na rano voadio
Ny rano sotroina isan'andro dia tokony mahatratra 1,5 litara. Maro ireo fomba fanadiovana rano ho sotroina mba hialana amin'ny karazana aretina mety hitranga.
Fampiasana fitaovana madio sy misarona ho an'ny fitehirizana sy fampiasana rano
Mila fitandremana ny fahadiovan'ny rano fandrahoana. Kajiana mba hadio tsara ny fitehirizana ny rano. Tsara raha misarona tsara izy ireny na mampiasa fitaovana misy robinet.
FISOTROAGNY RANO MADIO NA VITA DIO
fampatsiahyvana fa ts votery madio ny rano rehetra noho izany mila diovina vao sotroana.
Fanasana sakafo alohan'ny hihinana azy
Sasana amin'ny rano sy savony na lakevo ny tanana alohan'ny hihinana. Ary sasana tsara ihany koa ny sakafo alohan'ny hihinana azy mba hisorohana ny aretina.
Fitehirizana sy fikarakarana sakafo
Mety handray loto ny sakafo noho izany tokony hampirimina tsara.Tsy afangaro ny sakafo masaka sy ny manta. Arovana amin'ny toerana misy hafanana ihany koa ny sakafo mba tsy ho mora simba.
Fampiasana kabone
Kabone misarona no tsara ampiasaina. Sasana tsara amin'ny rano sy savony ny tanana rehefa avy makany an-kabone.
Sakafo miovaova sy maro loko
Ny sakafo ara-pahasalamana sy lavorary dia misy sakafo 5 amin'ireo karazan-tsakafo 10 hoanina isan'andro ho an'ny olon-dehibe. Ny an'ny zaza kosa dia sakafo 4 amin'ireo karazan-tsakafo 7 no hoanina isan'andro.
Sakafon'ny vehivavy bevohoka sy mampinono
Ny sakafon'ny vehivavy mitondra vohoka sy ny reny mampinono dia tokony ho maro loko sy miovaova ary miotran’ny mahazatra isan’andro. Tokony mihinana sakafo misy fera, otrikaina sy vitamina. Ny asa atao mila lanjalanjaina mba tsy ho reraka loatra. Ny fahadiovana kajiana hatrany.
Arivo andro voalohany
Ny arivo andro voalohan'ny zaza no antoky ny ho aviny. Tokony arahi-maso tsara ny fahasalaman'ny vehivavy bevohoka sy ny zaza. Ankoatra izay, sakafo miovaova sy maro loko no miantoka ny fanjariantsakafo. Manampy hisorohana ny tsifanjariantsakafo mitarazoka ny fanajana io fotoana io.
Fampinonoana ny zaza
Vao teraka dia ampinonoana ny zaza ary tsy afangaro sakafo hafa hatramin’ny faha-enimbolan’ny zaza. Impolo farafakeliny isan’andro no tokony omen’ny reny nono ny zaza hatramin’ny faharoa taonany. Miaro ny reny amin’ny homamiadana ny fampinonoana.
Sakafon'ny zaza manomboka enimbolana
Ny fampidirana sakafo fanampiny ho an'ny zaza dia manomboka rehefa feno enim-bolana izy, tohizana hatrany ny fampinonoana. Ny fanomezana sakafo isan-karazany, sady hajaina tsara ny fitsipi-pahadiovana, no miantoka ny fitomboana ara-dalàna sy ny fahasalaman’ny zaza
Sakafon'ny zaza manomboky ny 6 volagny
Ilaina ny mampinono ny zaza mandrapa 2 taonany ary im-polo faran'ny kely; ampiarahana sakafo: voankazo, légumes. Omena sakafo in-droa raha 6-8 volana, in-telo rehefa 9- 24 volana
FITEHIRIZAGNY SADY FIKARAKARAGNY SAKAFO
Fampahafantarana ny fomba fitehirizana sakafo
Sakafon'ny zaza manomboka ny 6 volana
Ilaina ny mampinono ny zaza mandrapa 2 taonany ary im-polo faran'ny kely; ampiarahana sakafo: voankazo, légumes. Omena sakafo in-droa raha 6-8 volana, in-telo rehefa 9- 24 volana
FANASANA SAKAFO VOADIO ALOHAN'E HINANAGNY ANAZY
Fanentanana amn fanasana ny sakafo voadio alohan'e hinanagny anazy.
FAMPIASAGNY KABONE PROSAR
Fampianarana ny olona hampiasa kabone ara-dalana mba ho fitsijovana ny fahasalamana
Fampinonona zaza tsy misy fangarony alohan'ny 6 volana
Fampahafantarana fa ilaina ny mampinono ny zaza in-polo farany kely na maraina na alina. Ny nono irery ny omena ny zaza mandrapatonga azy 6 volana, mila fenoina ny fampinonona mandrapa 2 taona ilay zaza
SAKAFO-MIOVAOVA-SADY-MARO-LOKO
Fampilazana ny vokatsoa azo avy aminy ny fihinanana sakafo miovaova loka ary fanentanana.
SAKAFON'NY VIAVY BEVOKY PROSAR
Fampafatarana ny sakafo tokony hoaniny vehivavy rehefa bevohoka
1000 jours (arivo andro voalohany)
Fampahafantarana ny atao hoe arivo andro voalohany, ny tokony fitandremana, fahasalamana reny sy zaza. Io ny miantoka ny fitomboan'ny zaza.
Fotoana 5 fototra hanasana tanana
Ireo fotoana 5 fototra tokony hanasana tanana : rehefa avy mivoaka na mamafa zaza, alohan'ny mikarakara sakafo sy manome sakafo na mampinono ny zaza, alohan'ny misakafo
Tantara Niova Ro
Fanentanana ny olona mba hampiasa rano madio mangotraka ary hanasa tanana matetika amin'ny savony, hihinana sakafo miovaova sy maroloko
Tsara e madio Final
Fanentanana sy Fampianarana fomba fanasana Tanana
Fisafoana sy fiterahana amin'ny hopitaly
Toro-hevitra mahakasika ny fanaraha maso ny zaza sy fanentanana ny olona hanatona hopitaly
FAMPIASAMBOLA
Toro-hevitra sy fanadiadina natao tamin'ny olona makasika ny fampiasambola
Sakafon'ny vehivavy bevohoka
Fampafantarana ny sakafon'ny vehivavy bevohoka
FITANTANAMBOLA
Fanazavana ny tombontsoa azo avy aminy ny fitantanambola
FANDRAFETANA TETIBOLA
Fanentanana ny vahoaka hanatanteraka ny tetibola, mba ahafahany mivoatra aminy fiainana..
TAHIRY
Fampatsiahivana ny tobomtsoa amniny fanaovana tahiry, Hitsinjovana ny vody andro merika.
Fampinonoana tsy misy fangaraony
Fanentanana ho an’ny vehivavy rehetra mba hanome nonon-dreny irery ihany ho an’ny zaza hatramin’ny feno 6 volana. Ity fomba ity dia manome fiarovana amin’ny aretina, manampy amin’ny fitomboana ara-pahasalamana ary mampihena ny fahafatesan’ny zaza. Ankoatra izany, manome tombontsoa ho an’ny reny ihany koa, toy ny fanatsarana ny fifandraisana amin’ny zaza.
Sokajy folon'ny sakafo
"Mihinana sakafo miovaova sy maroloko, dimy amin'ireo sokajy folo farafahakeliny" Ireo sokajy sakafo 10 dia manondro ny sokajy sakafo fototra ilain’ny vatana amin’ny maha-zava-dehibe ho an’ny fahasalamana sy ny fitomboana ara-dalàna.
Arivo andro voalohan'ny zaza
Fanentanana ny reny hanaja sy hanatsara anio 1000 andro io hiadivana amin'ny tsifanjariantsakafo.Marihana fa ny arivo andro voalohany" dia vanim-potoana manan-danja lehibe eo amin’ny fiainan’ny zaza, izay miainga hatramin’ny fiantombohan’ny fitondrana vohoka (andro voalohany) hatramin'ny faha-2 taona .Izany hoe manomboka amin'ny andro niterahana azy ao an-kibo ka hatramin'ny feno 2 taona ilay zaza
FIVELARANA SY FAMPIROBOROBOANA NY VEHIVAVY
Fanentanana ny vehivavy mba hanana toe-tsaina te hivelatra eo amnin'ny fiainana mba tsy hiantehatra amnin'ny lehilahy intsony.
FIHINANANA SIRA MISY IODA
Fampahafantarana ny vokatsoa azo avy amin'ny fihinanana sira misy ioda.
FAHADIOVAN'NY SAKAFO
Fampianarana ny fomba fanasana fitoavan-tsakafo entina handrahona sakafo